Om lymfsystemet

Lymfsystemet är också en stor del av kroppens immunförsvar. Ca 70% av vårt immunförsvar utgörs av lymfan i mage-tarm. Vi har även benmärgen och brässen, som tillverkar och lagrar B- och T-lymfocyter som är en sorts vita blodkroppar och kallas för kroppens försvarsceller. De hjälper exempelvis till vid angrepp av olika bakterier, virus, parasiter och andra skadliga ämnen.

När lymfvätskan passerar en lymfnod (lymfkörtel) förstörs bakterier, virus och andra främmande partiklar som t.ex. cancerceller och sedan transporteras den renade lymfvätskan vidare.
Du kan ibland känna att lymfkörtlarna svullnar och det beror på att de arbetar med att sätta igång immunförsvaret.

Lymfsystemets uppbyggnad

Lymfsystemet består av flera olika delar:
• Lymfkärl som transporterar lymfvätskan
• Lymfa som är vår lymfvätska
• Lymfnoder eller lymfkörtlar som suger upp en del av lymfan och förstör skadliga ämnen.
• Mjälten
• Brässen
• Övrig lymfatisk vävnad som t.ex. halsmandlar och mag- tarmsystemet.

Lymfkärl

Lymfsystemet består av ett nätverk av lymfkärl som förgrenar sig i hela kroppen.
Lymfkapillärer är de allra minsta lymfkärlen som har väldigt tunna väggar som kan öppnas och på så sätt suga upp vätska från den omkringliggande vävnaden.
I de större lymfkärlen finns klaffar som gör att lymfvätskan kan transporteras mot bröstkorgen och nyckelbensgroparna där lymfan töms in i blodbanan. På sin väg mot bröstkorgen passerar kärlen lymfnoder där lymfocyter och plasmaceller tillförs lymfvätskan och skadliga ämnen förstörs.
Lymfkärlen är uppbyggda av små lymfhjärtan som sitter ihop som ett pärlband. Varje hjärta behöver kunna krama ihop sig för att kunna suga upp vätska och transportera vätskan vidare mot nyckelbensgroparna. Lymfsystemet har alltså ingen egen pump som exempelvis vårt blodsystem har med hjärtat. Mjuka, långsamma rörelser på armar och ben pumpar lymfan framåt.
De största lymfhjärtana sitter inne i bröstkorgen och de aktiverar vi när vi djupandas som t.ex. när vi gör övningen Änglavingar.
Lymfkärlen kramar mellan 2-12 gånger per minut och är man en person som endast har ett fåtal kramningar per minut behöver man hjälpa till att öka antalet kramningar per minut. Det kan man t.ex. göra med hjälp av egenvårdsmassage, lymfmassage och stödstrumpor.

Lymfa

För att kroppens celler ska få syre och näring pressar blodsystemets minsta blodkärl kapillärerna ut vätska till vävnaderna i kroppen. Det är denna vätska som lymfkärlen sedan samlar in och det är det som blir vår lymfvätska eller det vi kallar lymfa.
Lymfan består bland annat av vatten, fettsyror, proteiner, bakterier, vita blodkroppar och gamla och skadade celler. Har man tatueringar kan lymfan också innehålla färg från dem.
Kroppen bildar ca 2-4 liter lymfvätska varje dag och samma mängd behöver också föras bort för att undvika svullnad i kroppen (vätskeansamling). Stopp i lymfflödet gör att lymfan, som redan är trögflytande, inte kan flöda och vi kan få ödem på olika ställen på kroppen. Därför är det viktigt att hjälpa sitt lymfsystem att flöda.
Lymfvätskan flödar i hela kroppen och målet är att renad lymfvätska ska tömmas in i blodflödet via två stora vener straxt nedanför nyckelbensgroparna. Den högra venen tar hand om lymfan från den övre högra kroppshalvan och vänster tar hand om resten, alltså hela nedre delen av kroppen och från vänster övre kroppshalva.
Det är därför viktigast att få igång flödet på den vänstra sidan, då det ger störst effekt.
Då det är en ganska lång resa från höger fot upp till vänster lymfven brukar just problem som t.ex. ödem börja på höger sida.

Lymfnoder

Innan lymfvätskan förs tillbaka till blodsystemet ska den renas och det gör den med hjälp av våra lymfnoder.
Lymfsystemet saknar en egen pump och är beroende av rörelser i kroppen för att fungera. Därför är lymfnoderna strategiskt placerade längs med vår rörelseapparat för att få extra stimulans. Lymfnoderna ligger ofta samlade i grupper i t.ex. nacken, halsen, armhålorna, armveck ljumskarna, bakom bröstbenet, längs de stora blodkärlen i magen och knävecken. Lymfnoderna kan också finnas en och en utspridda i kroppen. Det finns mellan 500 och 1000 lymfnoder i kroppen.
I lymfnoderna finns det lymfocyter som är en typ av vita blodkroppar som försvarar kroppen mot bakterier och andra mikroorganismer. Här finns också plasmaceller som bildar antikroppar som är en del av immunförsvaret. När lymfan passerar lymfnoden förstörs bakterier och andra skadliga ämnen och bildar ett avfall som lämnar kroppen via njurarna som urin, via tarmen som avföring och via huden i form av svett. Vissa skadliga ämnen som t.ex. färgämnen klarar inte lymfnoderna att ta hand om och dessa lagras då i noden på obestämd tid.

Mjälten

Mjälten är kroppens största lymfatiska organ som också deltar i kroppens försvar mot infektioner då den också innehåller lymfocyter (vita blodkroppar) och plasmaceller som båda har en förmåga att förstöra bakterier och främmande ämnen.

Brässen

Brässen eller Thymus är också ett lymfatiskt organ. Här mognar T-lymfocyter som också är en typ av vita blodkroppar. När dessa kommer i kontakt med främmande mikroorganismer så förvandlas de till så kallade mördarceller och förstör mikroorganismerna.

Övrig lymfatisk vävnad

Mag-tarmkanalen är det område i kroppen som är mest utsatt för mikroorganismer och därför har den också mest lymfatisk vävnad. 70 % av kroppens immunförsvar finns här. En dålig tarmhälsa påverkar lymfsystemet och ett trögt lymfsystem kan i sin tur ge magproblem som t.ex. förstoppning.
Ingångarna till luftvägarna och matstrupen skyddas av våra halsmandlar men om vi ändå får i oss skadliga ämnen så kommer lymfsystemet att fylla på med vätska i tarmarna för att rensa ut det skadliga i form av lös avföring.

Lymfhälsa

Varför är det viktigt att ta hand om sitt lymfsystem?
Varför blir lymfsystemet trögt?
Vad kan man göra själv?